Jag hade länge gått och burit på tanken att göra något riktigt vansinnigt. Efter att under hösten 2000 ha sett på TV-programmet "Baren" en tid, fick jag se att Ingo färgat sitt hår rött, och då bestämde jag mig!
Min frisör var dock inte helt med på noterna till en början, men när han fick klart för sig att det inte handlade om att vara kokett utan snarare om ett practical joke, så gick han med på att färga håret under förutsättning att jag använde den typ av färg som försvinner efter 3-4 veckor.
Bara under den första veckan upplevde jag så många roliga episoder att redan det var värt priset!
Efter det att jag chockat min fru när jag hämtade henne på jobbet, begicks den "officiella" premiären på årets sista fullmäktigemöte, som traditionsenligt avslutades med gemensamt julbord. Det var säkert många den kvällen som undrade om det var sant, det de såg... Håret såg så dj-t ut, att folk inte visste om de skulle skratta eller gråta.... Och jag bara log... Vad är det som säger att en moderat fritispolitiker inte får bjuda på sig?! Livet blir ju inte roligare än vad man gör det till!
År 2002 är det val igen, och då får vi se om det finns något att färga... Blått håret skall i så fall färgas, om man nu kan säga så!
 

Se bilden i större storlek!
Nu, strax efter nyår 2001 börjar håret till och med att bli riktigt vackert!
 

Mitt lilla valårsskämt, valet 2002:
Se bilden i större storlek!
Så här ville jag att det skulle bli!

Inför valet 2002 gick jag till min frisör igen och bad honom färga mitt sedan en tid tillbaka odlade skägg i en snygg Moderatblå färg. Denna gången var han inte så svårövertalad, men han flaggade för att blått var en svår färg - det är svårt att få den färgen att fästa. Jag menade att denna gången skulle färg och skägg bara sitta kvar någon vecka, så vi kunde gott chansa. Lite risker får man ju ta här i livet. Annars kunde man ju lika gärna gå omkring i en grå spindelväv och ha tråkigt, och det är inget för mig!
Det hela såg bra ut under infärgningsarbetet, men när allt var färdigt och skägget torrt, så blev det en svart-brun-blå nyans, men dock - det fanns lite blått i det! Likheten med vissa talibaner och terrorister var dock påfallande stor, men so what! Så här blev det:

Se bilden i större storlek!
Räddare än så här blev inte grannfrun när vi träffades på ålaskiva!

Mitt lilla valårsskämt, valet 2006:

Under kampanjarbetet inför valet blev jag utmanad av Lotta i styrelsen om jag vågade färga mitt hår blått mot att hon gjorde blåa slingor i sitt. Utmaningen antogs, men jag ville ju ändå vara snäppet värre än hon. Hon kom till första styrelsemötet efter valvakan iklädd blåa slingor, men konstaterade samtidigt att jag inte gjort någonting.... Hennes förvåning blev dock så mycket större när hon kom till mandatperiodens sista kommunfullmäktigemöte och fick se mig komma in med världens tuppkam, färgad i blått! Varför blev det så, då? Jo, har man varit med aktivt och hjälpt till att dra ihop en så efterlängtad valseger som det ändå till slut blev, måste förstås kammen resa sig, och eftersom jag ju är aktiv moderat, var ju färgvalet självklart! Svårare än så var det inte!
Det blev en och annan uppskattande kommentar, och det bjuder jag så gärna på! Denna gången hade frisören använt s k teaterspray, som man enkelt tvättar bort efteråt, så det fick bara sitta på tills det blev läggdags. Men det var kul så länge det varade...

Se bilden i större storlek!